fröken elin

Gubbbesök

Häromdagen när jag satt i soffan kom det en gubbe upp på
vår altan och tittade sig runt. Hm, va nu detta tänkte jag och
gick och öppnade dörren.

Jag: Hej?
Gubbe: Hej.
Jag: ....?
Gubbe: Du känner inte mig.
(Man ba nä, jag vet. LITE creepy inledningsfras liksom)
Jag: Nää..heh (lite nervös)
Gubbe: För 160 år sen bodde jag här.
Jag: Shit va gammal du e.

Eller nä ok. 60 år sen va det han sa.
Så det var alltså ingen galning utan
en gammal man som hade bott här
när han var liten pöjksoling.

Gubbe: Jag ska inte störa dig...
Jag: Nej men guuud, det gör du inte!

Då drar gubbisen igång och berättar ALLT om huset, ALLT om området, om sina bröder,
om sina grannar osv osv.
Det var liksom jättekul med besök och så och gubben var väldigt trevlig.
Bara det att jag höll på att titta på en film innan han kom som var i värsta spännande slutrushen.

Men men. Nu är jag istället rik på information
om tanten Bettan i huset bredvid och det är ju
inte fy skam det heller!


Så såg han inte ut. Men han kunde gjort!






/ Elin

Han kommer lätt komma tillbaks, säkert inatt!