En...två...tre...fyra...fem...




Jag gick ut på en promenad förut. Tänkte att jag skulle
passa på medans solen var framme. Det kunde ju bli härligt.

JÄTTE.

Jag frös ihjäl. Eller ja, nästan då. Och det trevliga är att jag började frysa efter
halva vägen när jag var längst bort från mitt hem.

Sedan fick jag ett väldigt jobbigt ticks. Jag fick för mig att räkna varenda
människa jag såg ute. 72 stycken.
Kunde inte sluta.Jag började till och med leta efter folk för att räkna dom.
Till vilken nytta, Elin? Till vilken nytta...







/ Elin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0