Älskar inlägg med lite text





Jag: Jag ska ut på en promenad. Ska du följa med?
Mamma: Pft. Nej tack!
Jag: Vadå nej tack?
Mamma: Inte i det här vädret!

"Häpp, va inte lika tuff som mig då" tänkte jag tufft. 
"Dessutom är det ju ganska fint väder. Uppehåll och lite molnigt bara!" tänkte jag ännu tuffare.

MM. NOG.
Regnet regnade inte. Det dränkte mig. Jag var helt pisseblöt.
Vinden blåste inte. Det var nästan orkan-vindar. Hade jag lyft på fötterna och inte ätit all
chokladen igår hade jag säkerligen flygit iväg. 
Haglet haglade inte. Det attackerade, med MEGAisbollar. Helt allvarligt så skrek jag aj två gånger.
Det var onormalt!!!

Jag såg ett träd och tänkte att det skulle rädda mig. Ställde mig under det i några sekunder för att sen upptäcka att trädet inte hade några löv och knappt några grenar.
Hade varken mössa, paraply eller luva. Situationen var ganska otrevlig.

MEN! Jag gick ändå runt med ett leende på läpparna. För jag tänkte att om någon inifrån något hus skulle titta ut och se mig och tänka "nämen, vad gör galningen ute i det här ovädret?!" så ville jag istället att dom skulle se mig le och tänka "oj, det var mig en tuff en, hon tycker t.o.m att det är kuuuuuuuuuuul".
Ville vara som han i Extrem överlevnad på Discovery channel.

MEN DÅ! BLIXTEN! Precis ovanför mig. Det blixtrar till och dundrar högt som fan vilket betyder att
jag kommer bli träffad och antagligen dödens dö. Börjar nästan gråta och vet inte vad jag ska ta mig till.
Vågar inte stå under något träd för det ska man ju inte göra och vågade inte stå på öppen mark för det
ska man ju inte heller. Nä men VAAAAD ska man göra då?!?!?!?!

Springa.

Så jag sprang!

Och jag sprang!!

Jag slutade aldrig!!! (eller jo, faktiskt tre-fyra gånger för att hämta andan, vilket känns lite oroande ifall jag hade vart jagad av en galen hund, eller galen mördare, skulle jag bett om att få "ta en liten välbehövlig paus" då? Nja)

Med gråten i halsen kommer jag tillslut hem, sliter upp dörren och sätter mig ner direkt på hallgolvet.
Flåsande och skakande.
Då kommer mamma och får syn på mig. Och vad får man då om inte värsta hånskrattet!

Mamma: HAHAHAHAHA! VAAAAAAAD skulle du ut i detta vädret å göra?!
Jag: Ja..... Jag skulle gå på promenad!!!


Bear Grylls från Extrem överlevnad, paddlar bland krokodiler.
Snäppet trevligare än min upplevelse.





/ EB

Kommentarer
Postat av: petter

Såg du när han drack sitt eget kiss som han hällt i ett ormskinn? Det kändes chickt(chic?)

2010-11-11 @ 15:57:07
URL: http://pttr.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0