Jag är inte alls ego





Tidigare ikväll.
Jag: Usch, ta bort chokladen från mig säger jag med munnen full. Av choklad.
Jag tittar på chokladkakan med avsky och mamma
tar den från min åsyn.


Senare. (Ca tio minuter senare)
Jag: Kan jag få MIN choklad... Ja, ni hörde mig, MIN choklad.
Mamma: Den är nästan slut.
Jag gapar häpet.
Mamma tar en stor bit och stoppar i munnen med nöjd min.
Jag gapar ännu mera häpet.

Pappa: Vadå din choklad? Den är väl familjens?
Jag: Nej, den är min och endast min och ingen annans.
Pappa: Det enda du äger är det som rinner mellan näsa och mun.
Jag: Men det rinner inget där?
Pappa: ...
Jag: ...

Känner mig... ägd.







/ Elin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0