Stavgång



Pappa fick gångstavar när han fyllde femtio. (Inte av mig.)
Fast det var mest på skämt för han skulle nog aldrig gå ut
och gå med dom. (Inte utan heller för den delen.)
Men jag blev lite glad i alla fall för det kanske skulle vara kul
att gå med sånna någon dag.

Och ikväll fick jag en jättestor lust att trava runt med pinnar i
händerna. Det var så fint väder också, fick en otroligt känsla av
att vara en hurtig och aktiv människa.
I början gick det lite krokigt, det kändes som jag gjorde helt fel
men allt eftersom fick jag nog in tekniken. Kände mig som en
sån som går och promenerar i skogen i 70 km/h med tajts och pannband.
Fast den känslan syntes nog inte riktigt på utsidan...

Men ärligt talat kände jag ingen större skillnad av att gå
med stavar än att gå utan. Eller det klart, jag kunde knuffa
mig lite lättare uppför backarna.
Jag gick iförsig ingen långpromenad, det är kanske då det känns
i armarna men jag känner mig nöjd med min prestation.

Stavgång får fyra toasters. Kanonkul.





/ Elin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0